Digitala tidningar har vunnit allt mer terräng och har även ur ett miljöperspektiv framställts som ett bättre alternativ än papperstidningen. Och många har nog varit beredda att hålla med – elektronik måste ju vara mer miljövänligt, det drar ju bara "lite el". Men inkluderar man tillverkningen av datorn, produktionen av den energi som behövs för att driva datorn och återvinningen är det inte lika självklart längre.
MILJÖPÅVERKAN / ENERGIÅTGÅNG
Papperstidningen: För att analysera en tidnings klimatpåverkan utgår man ifrån ett livscykelperspektiv. Där inkluderas bland annat anskaffning och transporter av råvaror, produktionen av papperet, tryckningen, redaktionsarbetet och distributionen. Som exempel motsvarar en årsprenumeration på en dagstidning ett koldioxidutsläpp på 12 kilo. Det kan jämföras med en bilresa från Stockholm till Göteborg som motsvarar ett koldioxidutsläpp på 120 kilo. Eller en flygresa tur och retur till Mallorca som genererar 730 kilo koldioxid. Det är även viktigt att räkna hur många personer som läser ett specifikt exemplar av papperstidningen. Ju fler som läser samma exemplar desto mindre påverkar det miljön.
Nätet: Trots att många kanske tror att nätläsandet bara drar "lite el" så bidrar den digitalatidningsläsningen till koldioxidutsläpp. För att ta fram dessa siffror inkluderar man koldioxidutsläppen som uppstår när datorns delar tillverkas, vid produktionen av den energi som behövs för att driva datorn, vid transporten av datorn samt vid redaktionsarbetet. Och visst kan koldioxidutsläppen minskas genom nätläsning, men det beror självklart på hur lång tid som spenderas framför skärmen. En halvtimmes nätläsning per dag har ungefär samma utsläpp av koldioxid som läsning av en dagstidning – baserat på att tidningen läses av 2,4 läsare, vilket är genomsnittet.
RESURSER / ÅTERVINNING
Papperstidningen: Det är vid pappersframställningen som den tryckta tidningen har sin största miljöpåverkan. Samtidigt arbetar pappersindustrin intensivt både för en hög produktivitet i skogsbruket och minskade utsläpp. Den allmänna regeln är att för varje träd som huggits ner så planteras tre nya. Under 2009 fanns totalt 460 000 ton tidningar på marknaden i Sverige. 420 000 ton av dessa lämnades till återvinning. Det motsvarar en insamlingsgrad på 91 procent. De insamlade tidningarna återförs till pappersbruk där tryckfärgen avlägsnas för att sedan malas ned till en returfibermassa som används till nya tidningar. Att använda återvunna tidningar ger en energibesparing på 70 procent jämfört med att framställa tidningar från färskfibermassa.
Nätet: För att framställa dagens datorer behövs stora mängder plast som kommer från råolja. En dator består också av tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel. I och med att privatpersoner och företag idag köper allt mer nya datorer och därmed kasserar sina gamla blir livscyklerna för datorerna allt kortare och mängden avfall ökar markant. Därför är det viktigt att all elektronik lämnas in för återvinning så att giftiga ämnen som påverkar miljön negativt inte kommer ut. Det är dock en komplicerad process att särskilja datorns olika delar från varandra.
Text: Malin Larshammar. Illustration: Amigos.
Detta var ett smakprov från en artikel i Holmen Business Report.
